Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur ett offentligt register för bostadsrätter bör utformas för att öka effektiviteten och rättssäkerheten vid pantsättning av bostadsrätter. Registret ger säkrare information om hur en bostadsrätt är pantsatt, vilket bidrar till att stärka skyddet för bostadsrättshavare och köpare av bostadsrätter.
Idag finns det ingen enhetlig eller centralt samlad information om pantsättningar av bostadsrätter, vilket framför allt leder till risker för enskilda bostadsrättshavare men som i förlängningen även kan påverka bostads- och kreditmarknaden negativt. Bristen på samlad information gör det svårare att se vilka bostadsrätter som är pantsatta, vilket kan drabba en köpare om bostadsrätten visar sig vara säkerhet för lån som hen inte kände till. Ett stort antal bostadsrätter köps, säljs och pantsätts varje år och många orter har sett en bred prisuppgång. Det är inte ovanligt att marknadsvärdet på en bostadsrätt är högt i förhållande till en privatpersons ekonomi. Även de lån som bostadsrätter pantsätts för har ökat i storlek.
– Att köpa en bostadsrätt är ofta den största affären man gör som privatperson, och alla ska kunna känna sig trygga i det. Därför är det viktigt att vi har en säker och ordnad hantering av pantsättning av bostadsrätter, säger bostadsminister Per Bolund.
Regeringen anser att ett offentligt register för bostadsrätter kan öka effektiviteten och rättssäkerheten vid pantsättning av bostadsrätter, stärka skyddet för bostadsrättshavare och köpare av bostadsrätter, minska utrymmet för olika former av missbruk och bidra till ökad transparens. Registret kommer inte innebära några förändringar av bostadsrättsföreningarnas ansvar för medlemsprövningen.
Till utredare har regeringen utsett Bengt Kjellson. Kjellson är f.d. generaldirektör för Lantmäteriet och har bl.a. lett den organisationskommitté som hade i uppdrag att etablera Myndigheten för digital förvaltning.
Enligt kommittédirektivet 2020:123 skall utredaren bl.a.
- föreslå hur hanteringen av panträtter i bostadsrätter kan förbättras och hur ett offentligt register för bostadsrätter bör utformas,
- bedöma om registret bör omfatta alla bostadsrätter eller bara pantsatta bostadsrätter,
- föreslå för vilka ändamål uppgifter i registret ska få behandlas,
- ta ställning till vilken information som registret bör innehålla, och
- ta ställning till om registret bör utformas som ett självständigt register eller om det bör ingå i något befintligt register.
Utredaren ska lämna de författningsförslag som behövs.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2022.
Källa:Pressmeddelande Finansdepartementet