Regeringens proposition 2019/20:194 har antagits av Riksdagen. Den nya lagstiftningen innebär ändringar i lagen om ekonomiska föreningar och aktiebolagslagen som syftar till stärkt minoritetsskydd i aktiebolag och ekonomiska föreningar samt motverka regelmissbruk. Förslagen gör det svårare för t.ex. styrelsen i ett bolag eller en förening att motarbeta en minoritet av aktieägares eller medlemmars insyn i föreningen eller bolaget. För att försvåra för oseriösa eller kriminella personer blir det nu möjligt att få till stånd en särskild granskning utan att frågan först behandlats på en förenings-bolagsstämma.
Under senare år har det förekommit att oseriösa aktörer fått inflytelserika positioner i bostadsrättsföreningar och därefter misskött föreningens ekonomi. Regeringen har via media uppmärksammat problemet och föreslagit att det nu skall bli möjligt att få till stånd en så kallad särskild granskning i en förening, utan att frågan först behandlas på stämman, vilket behövs idag.
På ansökan skall Bolagsverket kunna utse en särskild granskare eller minoritetsrevisor. En särskild granskare skall vara oberoende person, en advokat eller revisor, som får till uppdrag att granska föreningens eller bolagets räkenskaper och förvaltning.
Särskild granskare eller minoritetsrevisor skall utses om minst en tiondel av de röstberättigade i en ekonomisk förening, till exempel en bostadsrättsförening, eller ägarna till minst en tiondel av samtliga aktier i ett aktiebolag står bakom ansökan till Bolagsverket.
För särskild granskare gäller krav att denne skall vara lämplig och oberoende i förhållande till såväl föreningen som medlemmarna, eller bolaget och aktieägarna. En granskare har tystnadsplikt.
Om en medlemsminoritet i en bostadsrättsförening ansöker om att Bolagsverket skall utse en särskild granskare trots att det uppenbarligen inte finns något sådant behov kan minoriteten komma att bli ersättningsskyldig för den uppkomna revisionskostnaden.
Den nya lagstiftningen börjar gälla från och med den 1 januari 2021