Med ökat resande har vägglöss och annan ohyra kommit att bli ett allt större problem. Hur ser då ansvarsfrågan ut om olyckan är framme. Drabbas en bostadslägenhet som utgör en del av ett hus är det i första hand styrelsen som är skyldig att agera och ordna med nödvändiga åtgärder för att utrota ohyran. Detta gäller även om bostadsrättshavaren eller andrahandshyresgäst är skyldig enligt 7 kap.12§ BRL. I BRL anges inte direkt vad som avses med ohyra, men i den juridiska litteraturen har begreppet preciserats definitionsmässigt till att avse vägglöss, kackerlackor, myror, tvestjärtar, pälsängrar och mjölbaggar. Råttor anges inte specifikt med ingår enligt praxis.
Förhåller sig föreningen passivt och inte åtgärdar problemet med ohyra så har medlem rätt att på föreningens bekostnad själv ta tag i saken och se till att sanering sker.
Är bostadsrättshavaren utan ansvar för förekomsten av ohyra så har denne rätt till ersättning för nödvändiga kostnader som medlem drabbats av genom åtgärder för att utrota ohyran. Kräver medlem skadestånd för tex. hotellkostnad så förutsätter det att den drabbade medlemmen kan visa att föreningen orsakat och varit direkt eller genom vårdslöshet vållande till ohyran.
Om medlemmen har orsakat ohyran genom vårdslöshet eller försummelse kan föreningen kräva ersättning för sina kostnader att bli av med ohyran, BRL 7 kap, 5§ och 12§ 3 st. 2p . En sanering kan kostnadsmässigt om det vill sig illa hamna på en nivå kring 100 000 kr. Det åligger medlem som upptäcker ohyra att omgående meddela styrelsen. Försummar medlem att göra detta i skälig tid och detta medverkat till att ohyran fått större utbredning så öppnar sig möjlighet för föreningen att säga upp medlemmen.