HD har i dom, T 2963-14,den 5 april 2016, avgjort ett tvistemål rörande entreprenörs rätt att avhjälpa brister i utfört arbete.
Bakgrunden var följande:
En Byggkonsult (Bolaget) utförde år 2009 renoveringsarbeten i kärandens (BO) bostadsrättslägenhet. Arbetena omfattade bl.a. att lägga in ett nytt golv av ett slag som BO hade anvisat. Bolaget, som i denna del använde sig av en underentreprenör, lade dock in ett annat golv än det av BO anvisade. Golvarbetet var inte heller fackmässigt utfört. Diskussioner fördes kring ett eventuellt åtgärdande av felen, men något avhjälpande kom inte till stånd. Bolaget yrkade i tingsrätten att BO skulle betala 46 551 kr och ränta för utfört arbete och material. BO bestred yrkandet. Tingsrätten ogillade bolagets talan om att få betalt för det utförda arbetet. Hovrätten ändrade emellertid tingsrättens dom och förpliktat istället BO att betala yrkat belopp och ränta.
BOs inställning i HD var att bolaget har utfört tjänsten felaktigt och att han har berett bolaget tillfälle att avhjälpa felen. Eftersom felen inte har avhjälpts har han rätt till prisavdrag som svarar mot det yrkade beloppet. Om han kunde anses ha avvisat bolagets erbjudande om avhjälpande har han haft särskilda skäl för det. De villkor han ställde upp för avhjälpandet kunde inte uppfyllas av bolaget, och han fick inte garantier för att arbetet skulle utföras på rätt sätt och utan risk för hans och familjens hälsa.
Bolaget medgav att fel golv har lagts in och att arbetet inte har utförts fackmässigt, men att rätt till prisavdrag inte förelåg. Anledningen härtill var att bolaget omgående hade erbjudit sig att avhjälpa felen och att bolaget hade genom underentreprenör inställt sig vid lägenheten för avhjälpande. BO hade emellertid inte gett bolaget tillfälle att avhjälpa felen. Dels har han inte berett hantverkarna tillträde till bostaden, dels har han uppställt villkor för avhjälpandet. BO har härigenom avvisat bolagets erbjudande om avhjälpande. Han har inte haft något särskilt skäl att avvisa erbjudandet.
Den rättsliga bedömningen: Konsumenttjänstlagen (1985:716) är tillämplig på tvisten. Påföljderna vid fel i utförd tjänst anges i 16 §. Om tjänsten är felaktig utan att det beror på något förhållande på konsumentens sida, får han hålla inne betalningen enligt 19 §. Konsumenten får vidare kräva att felet avhjälps enligt 20 § första stycket eller också göra avdrag på priset eller häva avtalet enligt 21 §. Dessutom finns möjlighet att kräva skadestånd av näringsidkaren enligt vad som sägs i 31 §. Konsumentens rätt att välja vilken påföljd som ska komma ifråga inskränks genom 20 § andra stycket. I den bestämmelsen anges att näringsidkaren, även om konsumenten inte kräver det, har rätt att avhjälpa fel om han efter det att reklamation har kommit honom tillhanda utan uppskov erbjuder sig att göra detta och konsumenten inte har något särskilt skäl att avvisa erbjudandet. Näringsidkaren kan alltså undvika vissa andra påföljder genom att avhjälpa felet. (Se prop. 1984/85:110 s. 60.)Fristen för avhjälpande börjar inte löpa förrän näringsidkaren har beretts sådant tillfälle. När felet ska avhjälpas hemma hos konsumenten ska näringsidkaren anses ha fått tillfälle att avhjälpa felet då föremålet för tjänsten ställs till hans förfogande vid en tidpunkt som han skäligen bör godta. (Se a. prop. s. 231.)
Ett fel är avhjälpt när resultatet är sådant att det avtal som ursprungligen ingicks är uppfyllt. Rättelseskyldigheten innefattar bara en skyldighet att utföra tjänsten på ett avtalsenligt sätt. Näringsidkaren har alltså i princip ingen skyldighet att utföra arbete som inte omfattas av parternas ursprungliga avtal eller att exempelvis använda bättre metoder vid avhjälpandet än vad som följer av avtalet.
Påföljdssystemet vid fel i tjänsten är alltså enligt 20–23 §§ konsumenttjänstlagen utformat på ett sådant sätt att en konsument som utan något särskilt skäl avvisar ett erbjudande om avhjälpande, inte kan göra gällande vare sig prisavdrag eller hävning.
HDs bedömning:
Det är ostridigt att bolaget utan uppskov erbjöd sig att avhjälpa felen. Eftersom bolaget valde att utnyttja sin rätt till avhjälpande, ålåg det som utgångspunkt BO att bidra till att ett avhjälpande kom till stånd genom att bereda bolaget tillfälle till detta.
BO hade rätt till en felfri prestation från bolaget. Han hade emellertid inte rätt att uppställa krav för avhjälpandet som gick utöver vad som ingick i det ursprungliga avtalet och på så sätt erhålla en tjänst som omfattade mer än detta. BO förklarade sig villig att under vissa närmare angivna förutsättningar låta bolaget avhjälpa felen. Han erbjöd emellertid inte några tider för avhjälpande. En del av de förutsättningar BO ställde upp har närmast utgjort ett led i hans försök att få ytterligare information om avhjälpandet och kan inte uppfattas som ett avvisande. Detta gäller t.ex. hans krav att rätt golv skulle läggas in på det sätt som han beställt. Detsamma kan sägas om förutsättningen att lägenheten skulle lämnas i samma skick som den var innan arbetena utfördes, dvs. utan skador (jfr 32 § konsumenttjänstlagen).
Andra villkor som BO uppställde måste däremot uppfattas som krav, vilka bolaget måste uppfylla för att få tillträde till bostaden och tillfälle att avhjälpa felen. BO krävde bl.a. att hela golvet i vardagsrummet skulle flytspacklas och att vite om 1 000 kr per dag skulle utgå om arbetet försenades på visst sätt. Dessa villkor gick utöver vad som omfattades av parternas avtal. BO vidhöll trots invändning från bolaget dessa krav. Bolaget hade därmed inte någon skyldighet att efterkomma kraven. BO ska därför anses ha avvisat bolagets erbjudande om felavhjälpande.
Eftersom bolaget varken enligt parternas avtal eller enligt lag hade en skyldighet att uppfylla de krav som BO ställde upp utöver avtalet, kan han inte heller åberopa bolagets underlåtenhet att gå med på kraven som särskilda skäl för att avvisa erbjudandet.
BO har alltså, utan att ha haft särskilda skäl för det, avvisat bolagets erbjudande om felavhjälpande. Han har då inte rätt till prisavdrag. Hovrättens domslut ska därför fastställas.
Källa:Domstolsverket
HD:s domslut visar tydligt på risken för en konsument, i det här fallet en bostadsrättsinnehavare, att i samband med reklamation, och utförarens önskemål om avhjälpande, ställa villkor för avhjälpande som kan anses gå utanför vad som ryms som åtagandet inom det ursprungliga avtalet.