I en av den aktuella föreningens lägenheter lät en bostadsrättshavare utföra en avväxling av en bärande vägg mellan vardagsrum och sovrum. Genom åtgärden gjordes en öppning i väggen.
Åtgärden föregicks av kontakter mellan bostadsrättshavaren och bostadsrättsföreningens styrelse. I ett e-postmeddelande till bostadsrättshavaren angav styrelsen att den ändring som planerades i lägenheten kunde godkännas om den utfördes fackmässigt och inte innebar att bärande konstruktioner påverkades. Bostadsrättshavaren skickade ett intyg avseende det planerade arbetet till styrelsen och efterfrågade ett godkännande. Styrelsen lämnade beskedet att ändringen av planlösningen godkändes.
En tid efter att arbetet hade utförts bildades sprickor i väggen. Det skedde i samband med att en lägenhetsinnehavare på våningen nedanför renoverade sin lägenhet. Sprickorna undersöktes. De bedömdes inte äventyra byggnadens bärighet.
Avväxlingen kom till stadsbyggnadsnämndens kännedom. Eftersom den hade genomförts utan föregående anmälan till nämnden, och därmed även utan att det hade getts ett startbesked, beslutade nämnden att ålägga bostadsrättsföreningen en byggsanktionsavgift om 45 815 kr.
Bostadsrättsföreningen överklagade beslutet till länsstyrelsen och anförde bland annat att avgiften inte borde ha tagits ut från föreningen, eftersom det varit bostadsrättshavaren och inte föreningen som både utfört åtgärden och fått fördel av överträdelsen. Länsstyrelsen biföll överklagandet och upphävde beslutet.
Stadsbyggnadsnämnden överklagade länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen, som avslog överklagandet. Enligt domstolen ingick föreningen i och för sig i den krets som kunde åläggas byggsanktionsavgift, men det fanns skäl att efterge avgiften eftersom överträdelsen berott på omständigheter som föreningen inte borde ha förutsett.
Beslutet överklagades och Mark- och miljööverdomstolen bedömde att det fanns förutsättningar att ålägga föreningen byggsanktionsavgift och att det inte fanns skäl för eftergift eller nedsättning av avgiften. Domstolen har därför fastställt stadsbyggnadsnämndens beslut.
Målet togs upp av HD. Den huvudsakliga frågan i Högsta domstolen var om det funnits förutsättningar att enligt 11 kap. 57 § plan- och bygglagen (2010:900) ålägga bostadsrättsföreningen byggsanktionsavgift med anledning av de åtgärder som bostadsrättshavaren har vidtagit i lägenheten utan att krav på anmälan till byggnadsnämnden har iakttagits.
Enligt de regler som är tillämpliga i målet gällde anmälningsplikt för åtgärder som innefattade en ändring av en byggnad, om ändringen innebar att konstruktionen av byggnadens bärande delar berördes eller byggnadens planlösning påverkades avsevärt (se 6 kap. 5 § första stycket 3 plan- och byggförordningen i dess lydelse före den 1 december 2025).1
Systemet med anmälningsplikt och startbesked syftar till att eventuella brister i förhållande till plan- och bygglagstiftningen, däribland kraven på ett byggnadsverks tekniska egenskaper, ska kunna upptäckas innan en viss åtgärd vidtas. Ytterst handlar det om att skydda människors hälsa och säkerhet (jfr prop. 2024/25:169 s. 217).
Bedömningen i detta fall :Avväxlingen av väggen omfattades av krav på anmälan till byggnadsnämnden och fick inte påbörjas förrän nämnden hade lämnat ett startbesked. Någon anmälan har inte gjorts och något startbesked har följaktligen inte heller inväntats. Det har därför funnits förutsättningar för nämnden att ta ut en byggsanktionsavgift.
Med hänsyn till att åtgärden har innefattat ett ingrepp i en bärande vägg har överträdelsen varit av sådan typ att avgiften har kunnat tas ut av fastighetsägaren, dvs. bostadsrättsföreningen (jfr p. 20 och 22).
Åtgärden har i förväg godkänts av bostadsrättsföreningens styrelse, som därefter inte har gjort något för att undvika överträdelsen. Mot denna bakgrund samt med beaktande av överträdelsens art och vad som i övrigt har framkommit finns det inte skäl för vare sig eftergift eller nedsättning av avgiften för föreningen.
Slutsatsen blir att även om det är en enskild bostadsrättshavare som gör ingrepp i en bärande vägg kan det vara föreningen som ska betala byggsanktionsavgiften. Mål nr 6066-24.
Källa: Domstolsverket