Målet har sin bakgrund i ett köp av en bostadsrätt för 6,6 miljoner. Försäljningen som gjordes av föreningen undertecknades av två styrelseledamöter som inte hade befogenhet att göra så. Tvist uppstod. Avtalet förklarades ogiltigt enligt dom 2015 från Svea hovrätt. Föreningen fick då också återbetala hela köpeskillingen.
Därefter uppkom ny tvist beträffande de rättsliga konsekvenserna av att avtalet förklarats ogiltigt. Då köpet gått åter så ville föreningen att den tidigare köparen skulle avhysas från den tidigare köpta lägenheten.
Motparten begärde att hon skulle få bo kvar i ett hyresförhållande samt att hon skulle tillerkännas ett skadestånd med 6,2 miljoner. Grunden härför angavs att hon gått miste om den värdeökning som skett av den aktuella lägenheten.
I tingsrättens dom slogs fast att det förhållande att avtalet varit ogiltigt inte innebar att kvinnan förlorat sin hyresrätt till lägenheten. Tingsrätten menade att det i målet fanns skäl att analogt tillämpa vissa stadganden i bostadsrättslagen, nämligen de som egentligen ger en nyttjanderätt till en lägenhet om ogiltigheten beror på formella brister i upplåtelseavtalet. Tingsrätten ansåg att kvinnan skulle anses ha en hyresrätt och avvisade därför kravet på avhysning. På den grunden dömdes också föreningen att betala det begärda skadeståndet på 6,2 miljoner kronor.
Föreningen överklagade. Hovrätten kom till största delen till samma slutsats som tingsrätten. I sin dom konstaterade Svea hovrätt att det i viss mån fanns en del som talade emot att som tingsrätten gjort analogt stödja sig på bestämmelserna i bostadsrättslagen. Detta eftersom det i föreningslagen finns en bestämmelse som säger att en förening inte är bunden av en rättshandling som tillkommit genom behörighetsöverskridande. Men enligt hovrätten är denna regel till för att skydda föreningen för bundenhet. Den kan inte leda till slutsatsen att hyresavtal inte kommit till stånd. Hovrätten beslutade därför som tingsrätten men sänkte skadeståndet till 6 miljoner. Två ledamöter i hovrätten var dock skiljaktiga. De ansåg att omständigheterna var sådana att de inte kunde jämställas med brister i formkravet. Föreningen borde därför inte vara bunden till rättshandlingen och därmed borde kvinnan inte ha rätt att bo kvar eller få skadestånd.
Domen överklagades till HD, men prövningstillstånd lämnades inte