Dold samägande
En sambo som sedan lång tid ensam innehaft en bostad med hyresrätt har när denna omvandlats till bostadsrätt förvärvat bostadsrätten med ekonomiskt bidrag från den andra sambon. S.k.dold samäganderätt har inte ansetts föreligga. Högsta domstolen(HD) har avkunnat dom i mål beträffande påstått samägande i samboförhållande. Ett äldre par blev sambor under 1970 talets senare del. Paret sammanbodde i kvinnans lägenhet som hon bott i sedan 1950 talet tillsammans med sin dåvarande make som sedan avlidit. I slutet av 1980 ombildades lägenheten till bostadsrätt. Mannen stod då för större delen av den nödvändiga insatsen, men kvinnan registrerades ensam som medlem.
Mannen betalade också avgifterna till föreningen. Både mannen och kvinnan avled under 2007. Dödsboet efter mannen gjorde därefter gällande att mannen haft s.k. dold samäganderätt till den aktuella bostaden. Till grund för den rättsliga bedömningen kan man konstatera att enligt gällande praxis kan ett köp som en make eller sambo har gjort i eget namn kan under vissa förutsättningar anses ha varit för båda makarnas eller sambornas räkning. Till grund för ett sådant synsätt ligger bedömningen att det mellan dem har förelegat en överenskommelse om att båda skulle bli ägare trots att köpet företagits i endast den enes namn.
Huvudregeln är att ett påstående om gemensam partsavsikt om samäganderätt ska visas. Under vissa förutsättningar presumeras dock en överenskommelse om samäganderätt. (Se t.ex. NJA 2002 s. 142 och NJA 2004 s. 397 med hänvisningar.) I praxis har förutsättningarna angetts vara att egendomen har inköpts för gemensamt bruk och att den make eller sambo som inte utåt har framträtt som ägare har lämnat ett ekonomiskt bidrag till köpet. Dessutom har ibland tillagts att båda parter ska ha avsett att äganderätten ska vara gemensam. Det senare kan emellertid knappast tillmätas betydelse som en särskild förutsättning för presumtionsregelns tillämpning. Om en sådan gemensam partsavsikt kan visas behöver presumtionsregeln inte användas. I de fall regeln tillämpas kan presumtionen medföra att parterna ska anses ha haft en gemensam avsikt om samäganderätt.
Käranden hade framgång med sin talan i tingsrätten. Hovrätten och nu även HD kom till motsatt beslut. Den huvudsakliga anledningen härtill var att överinstanserna inte ansåg det visat att paret vid tidpunkten för förvärvet verkligen hade för avsikt att båda skulle vara ägare till lägenheten. Målet visar på vikten av att skriftligt dokumentera syftet och parternas vilja då lån eller andra finansiella transaktioner sker mellan personer som sammanbor.